lite känslor, om en fobi. serious stuff

jag låg vaken hela natten inatt för att jag tänkte på min största fobi. ända sen jag var liten och alltid har möss och råttor varit min allra största fobi, och jag är helt seriös. hör jag att det knastrar någonstans nuddar jag inte golvet på 10 minuter. det är hemskt, dom är så små och äckliga och jag vet inte vad. men dom är verkligen det värsta jag vet. och även fast jag har sån otrolig fobi för dom så har det alltid varit jag som råkar ut för dom.
- när jag var typ 8 och skulle bära upp alla sommarskor på vinden så stack jag ner händerna i wiktors finskor och så låg det en död mus i den ena. jag tvättade och spritade händerna typ 20 ggr + att jag inte kunde sluta rysa på flera timmar.
- när jag var typ 11, så var det en mus som bosatte sig i min byrålåda, bland mina tröjor. så när jag öppnade lådan och skulle ta en tröja så satt en äcklig läskig och motbjudande liten sak där och tittade upp på mig. jag lovar att jag sprang ner och grät som bara den till mamma, jag gick inte in i mitt rum på typ en månad. och jag lovar att jag tvingade mamma hämta kläder åt mig!
- men den värsta är, en gång. när jag låg och sov... så vaknade jag av att det var nånting som liksom kliade/rev mig i hårbotten, dum som jag var satte jag upp händerna på huvet. och vad är där om inte en hemsk liten jävel. och fyfan vad dåligt jag mådde efter det. det var nog, helt ärligt. en av de värsta sakerna som hänt mig i mitt liv. inte konstigt att jag sov hos mamma tills jag var typ 12.
det är så mycket mer, som att jag hittade en mus låg död under bordet i skolmatsalen. etc. åh jag kan inte hjälpa det, men det är verkligen min värsta fobi. och jag lovar att jag ligger vaken nu hela nätterna när vintern börjar ta in. jag ligger och lyssnar på att höra dom springa i väggarna, jag hallicunerar känslor som att dum kryper vid mina fötter. och jag kan verkligen inte sova. jag är så sjukt rädd.
fyfan
                                  

Kommentarer

följ de lätta anvisningarna så går detta på ett kick:

Tell me your name, beautiful:
om du inte vill bli glömd

skriv din e-post så jag kan maila dig, det är bara jag som får se den!

har du en blogg också eller?

vad var det du egentligen ville nu då?

Trackback
RSS 2.0